.jpeg)
Författare: Jenny Jägerfeld
Förlag: Gilla Böcker
Utgivningsår: 2010
Serie: -
Sidantal: 251
Språk: Svenska
Originaltitel: Här ligger jag och blöder
Genre: Vardagsliv, lite kärlek, familj
Övrigt: Utläst 9 Oktober 2014
För det första. Jag blev väldigt besviken av den här boken. För den är ju rätt hyllad och man har hört talas om den innan. Så man trodde ju att den skulle vara väldigt bra.. men neej det var den inte.
~~
Boken handlar om Maja som går på gymnasium. Men jag trodde hon var yngre, då hon enligt mig betedde sig lite barnsligt. I alla fall så råkar hon såga av sig sin tumspets på en skulpturlektion när hon skulle såga till en flamingo till sin hylla. Då börjar dem flesta oroa sig och tro att hon skadat sig själv med flit, alla förutom Majas mamma. Utan det är Maja som oroar sig för henne. (fast jag skulle varit mer orolig än henne..) För när Maja en helg skulle besöka sin mamma, så står hon inte och väntar på Maja som hon brukar.. och det finns inte heller någon mamma hemma i huset.
På en fest som Maja egentligen inte är inbjuden till träffar hon Justin - en tjugoårig bilmekaniker.(Men ett par rosa byxor) Han får henne att glömma att en mamma är försvunnen och att hon sågat av sig sin tumme. Sen läser hon ett mejl som inte är till henne.. och det gör ondare än att såga av sig en tumspets.
Spoiler: (Men en fråga.. vilket mejl? xD) För hon läser ju alla hennes pappas mejl.. så vilket är det som gör så ont egentligen? Är det när hon får veta att hennes mamma har en sjukdom? Aja.. hon får ju typ skylla sig själv att hon läser sin pappas mejl. >.< Men jag blir lite tokig på Maja.
Slut på spoiler.
~~
Omdöme: Jag gav den här boken 2 stjärnor på Goodreads.. och det är den första bok som har fått det. Jag gillar inte alls karaktärerna. Maja är småjobbig men kanske liiite cool. Men hon räknas liksom inte till en kick-ass tjej. Hon står ju på sig själv i alla fall.. vilket är bra. Men jag känner inte igen mig i henne .. som att klippa av mig mitt hår och sånt. Justin var lite tråkig, men han verkar väll snäll. Det hände inte så mycket mellan han och Maja, tyckte mest det blev lite awkward mellan dem.
Enligt en bokbloggerska var det en bra berättarröst i boken. Och sanningen är att jag inte tänkte på om det var det eller ej. För jag störde mig mest på karaktärerna, ville att boken typ skulle ta slut eller att det skulle hända nått. Så det kanske var en bra berättarröst, men jag kan inte säga min åsikt. Det här var tyvärr inte min typ av bok.. så vet inte om jag kommer läsa något mer av Jägerfeld på ett tag. Men hade tänkt att läsa "Jag är ju så jävla easy going".. men den kanske får vänta.
2 stjärnor. Dåliga karaktärer. Slutet var bäst. För att jag var klar med boken och för att det var den finaste delen av boken. (som mammans brev.) Vet ej om jag rekommenderar boken till någon. Men vet en bloggerska som gillade den .. och en som tyckte ungefär som jag. Så det är väll bara att testa boken.. men förvänta dig inte för mycket. :)
