Ullared - Im coming!

Hej alla! Nu skriver jag detta inlägg i sista sekund, typ. För idag så ska jag och min familj åka ner till min farmor som bor nära Uddevalla och sen åka vidare därifrån till Ullared Gekås inom de närmaste dagarna. Har aldrig varit på Gekås tidigare, så är himla spänd! Hoppas att jag ska kunna fynda böcker. Vet någon om de har bra pris på böcker eller bra erbjudanden? (även om de har mycket nya böcker o ungdomsböcker?) Isåfall kommentera det! Och ja, bloggen kommer fortfarande eka tom, då jag inte har schemalagt några inlägg, tyvärr. Är så ledsen för det!

Böckerna jag tar med mig är Legend av Marie Lu samt Det är dags att inte freaka ut av Stephanie Tromly, som jag läser för tillfället. (ni ser den rosa lilla lappen, haha) Ha det bäst alla o massor av höstkramar till er! ♥ såå höres vi! Och ps, vad ska ni göra på lovet?

Hypeeeen kring röd drottning och allmänt babbel

Heeeej på er! Ni kan väl inte ha missat hypen kring boken Röd drottning - som även jag läst? Boken är skriven av Victoria Aveyard och är första delen i en serie på minst tre och kanske fyra böcker. + två noveller. En novell utspelar sig innan första boken, och jag tror att i den så kommer man få reda på väldigt mycket om varför samhället ser ut som det gör. För har sett att många varit tveksamma till och funderat kring det! Andra boken ska väl vara ur Farleys POV, och utspela sig mellan bok ett och två.. Am I right? Nope, verkar som att den handlar om när Farley planerar sin första attack och börjar bygga upp  blodsvärnet! Alltså utspelar den sig under Röd drottning.

Och jag gillade boken starkt - vilket ni kan läsa om HÄR. Och helt ärligt hade jag inte sett så jätte mycket om boken, bara att många bokbloggare typ skrivit att den ska ges ut snart, och liknande. Så jag hade faktiskt inga förväntningar alls på boken innan jag började läsa den ... för hade inte från början ens några tankar på att läsa den överhuvudtaget. (sen så var jag jättetaggad på den) Och det älskar jag - när man kan läsa för att man älskar att läsa - och inte bara för att alla andra gillar en bok. För om en bok är super hypad så vågar jag oftast inte läsa den på århundraden, för att jag är så fruktansvärt rädd att bli besviken. Någon som känner igen sig? Liksom den verkar ju så bra och alla andra älskar den så himla mycket - den dääär pressen! Tänk om boken inte är lika bra som jag tror eller tänk om det är mig det är fel på, bara för att jag inte älskade den lika mycket. (typ)

Men om man verkligen älskar en bok så kan man ju inte låta bli att hypa kring den - annars får ju folket inte reda på att det är en bok som är VÄRD att läsas. Och sen, jag fastnar oftast inte för att en bok är sådär helt fantastiskt skriven. Jag fastnar oftast för handlingen eller för att läsupplevelsen var helt FANTASTISK. Att jag inte knappt kunde lägga ifrån mig den, och då är det en helt underbar bok. För jag tycker att det är viktigast - att man verkligen är ett med boken medans man läser den! Det gör inte så mycket för mig heller om till exempel det skulle vara massa brister i en handling eller inte, bara jag njuter av den medans jag läser boken! Elvira tog upp det här lite för ett tag sen.

 

MEN en annan sak som jag ville ta upp är att ni som läst boken borde klicka er in på den här sidan. Det är en wiki-sida för serien och framförallt första boken i serien. Jag kom in där och fastnade där i typ minst en kvart eller något. Jag tycker det är så kul att kunna kika på fakta om karaktärerna och sånt, för man kanske inte alltid tänker på det när man läser boken? Och när man väl läst ut boken så är sån där fakta typ en tröst för mig, haha. Medan man väntar på reseterande delar. Det är väldigt intressant tycker jag i alla fall. Kanske någon mer som tycker! Kika in vetja!

Och sen en annan bra sak med hypade böcker är att det finns så otroligt många intressanta (och vackra) fanpics, så tänkte att jag visar några av dem också: (för att se fler: googla på Red Queen book fan pics - och ja s:et är viktigt)

 

  

 

 

   

 

Vilka av er har läst Röd drottning? Vad tyckte NI? Någon som också njöt av att kolla in wiki-sidan? (/bilderna) Och för er som inte läst boken än eller har läst - jag föreställde mig inte precis allting i silver som på vissa bilder ovan, men valde att ha med dem då de är så magiskt vackra, och de representerar boken också, självklart. Silvrarna och silvret betyder mycket.

 

bildkälla: google.se

För då minns jag kärleken

Författare: Minna Tunberger (men Charlotte Alfvin har berättat för henne)

Förlag: Månpocket

Utgivningsår: 2011

Serie: -

Sidantal: 213

Språk: Svenska

Originaltitel: -

Nyckelord: Att våga överleva, tsunami, förlora någon man älskar, att gå vidare, att nästan dö, att börja leva igen, livet, ödet

Övrigt: Utläst 21 juni 2015 och köpt på loppis!

 

 

Läste ut i Juni så handling från bokus:
Aldrig mer - vad betyder aldrig? Betyder det att jag aldrig kommer att få krama honom igen? Aldrig mer få se hans leende? Det kan inte vara sant det som mamma sade, att det är definitivt nu. Att det inte längre finns något "tänk om" att hoppas på och hålla fast vid. Det måste vara fel, ett missförstånd. Det måste vara någon annan än Jacob som de har hittat.

Jag kliver ur taxin på skakiga ben. Jag släpar mig uppför trappan till mammas hus. Och då, på det mellersta trappsteget, fylls mitt huvud av ett sprängande ljud. Nej, inte vågen igen. Jag vill inte tillbaka, jag vill inte dö. Sätter händerna för öronen och försöker stänga ljudet ute.

Det har snart gått sju år sedan Charlotte och Jacob drabbades av flodvågen i Thailand. I boken berättar Charlotte med hjälp av sin barndomsvän, journalisten Minna Tunberger, om vägen tillbaka. Om hur hon förlorade sin pojkvän och själv var mycket nära att dö.

 

Omdöme och tankar:
Jag läste den här boken så tidigt som i Juni, men vi gör ett försök. För det första så brukar jag inte läsa sådana här typer av böcker, dvs böcker med verkliga livsskildringar och böcker som bygger på sanna historier. (jag är helt enkelt van med fiktiva böcker) Men jag måste få säga att den här boken är väldigt stark och den tar sig verkligen in i ens hjärna, hjärta och kropp. (hur ska man förklara?) Sen självklart ger jag en stor eloge till Charlotte som varit med om allt i boken, och att hon är så stark att hon orkar berätta allt det här samt till och med åka tillbaka till Thailand! (vilket hon berättar om i slutet av boken) ♥

 

Men om vi återgår till mig själv då. Helt ärligt så trodde jag att det skulle vara intressantast att läsa om själva delen när hon var med om tsunamin. För jag har alltid tyckt att det här med tsunami, orkaner osv. är väldigt fascinerande. Men faktiskt så tyckte jag bäst om att läsa om hur Charlotte tog tillbaka sitt liv och började leva igen. För det är så himla starkt av henne, och helt enkelt var det de bästa med boken. Självklart tycker jag fortfarande om att man får veta om hur det gick till när hon hamnade i tsunamin, för det gör ju att man förstår Charlotte bättre. Så det skulle inte heller funkat att skippa den delen heller, för den behövs.

 

Egentligen undrar jag hur mycket som är helt korrekt? Personerna i boken pratar ju och säger saker, är det saker som de verkligen sagt eller är lite påhittat? Förstår ju att man inte kan minnas allt typ 3 år efter, men man är ju lite nyfiken ändå. Händelserna och det tror jag faktiskt är ganska korrekta med verkligheten, det känns så i alla fall.

 

Men för att sammansatta är det här en väldigt stark bok som är värd att läsa! Om du tycker om livsskildringar, tsunamis och böcker som bygger på verkliga händelser - så är det här garanterat en bok för dig. Men alla kan läsa den, för man lär sig något av den. Att allt inte är lätt i livet, framförallt. Att även vi i Sverige kan råka riktigt illa ut när vi minst anar det. (och även hur det är för dem som bor i Thailand, eller ett annat drabbat land) Kan dock bli lite lite långtråkig emellanåt. Och lite rörig. But who cares - läsvärd ändå!

 

Har ni läst den här boken? Vad tyckte NI?

Läsrapport: September 2015

Nu har mer än halva året gått och löven börjar nu skifta färg på träden innan det är dags för julen och snön att komma. Här kommer min läsrapport för den föregående månaden - September!

 

Antalet lästa böcker under september 2015: 4 stycken!

1. Killar, kompisar och lyckokort av Cathy Hopkins
2. Röd drottning av Victoria Aveyard
3. Killar, kompisar och kosmiska kyssar av Cathy Hopkins
4. Hata Romeo av Rachael Wing

Antalet påbörjade böcker som jag inte hann läsa ut? Ingen, tror jag.

Hur många sidor är lästa? 900 (yay jämnt!)

Hur många författare per kön? 4 kvinnor versus 0 män

Hur många böcker är recenserade? 1 (men 1 sen en tidigare månad också)

 

  

Hur många var bibliotekslån? 0

Hur många var egna? All of them.

 

Köpta böcker: ingen aning, haha. I så fall kanske 1, på loppis.

Böcker jag fått: mitt första rec-ex : röd drottning

 

 

Bra: Killar, kompisar och lyckokort (då den andra var en omläsning)

Bättre: Hata Romeo (älskade verkligen!)

Bäst: Röd drottning

 

Tyckte faktiskt att det här var en ganska bra läsmånad! Jag inledde månaden med en av Cathy Hopkins. Jag och fyra andra bokbloggare höll i vår första bokcirkel och skypade. Boken som vi pratade om var Röd drottning, och den älskade jag verkligen. I alla fall gillar starkt! Och det var vi alla överens om, eller hur? ;) Sen så avslutade jag månaden med Hata Romeo ♥ Åhhh, den överraskade mig så stort! Gillade i alla fall alla böckerna!

 

 

Ni får ha en underbar höst alla och läsa mycket - så hörs vi!

 

 

CLARA HENRY o LOLA! (bookhaul #7)

Okej, okej. Egentligen ska jag inte visa de här innan jag skriver min stora bookhaul, men kan bara inte låta bli!! Så, igår var jag inne till det som blir "stan" för mig - och där köpte jag 2 dyra böcker... för alltså det är ju så himla dyrt i fysiska bokhandlar, haha. (ca 220 kronor per bok) Men det är en helt annan känsla, att få ta hem sina bebisar alldeles själv! (Samt lite jobbigt, då man vill inte förstöra den inbundna bokens omslag.. man är så himla försiktig)

 

Så böckerna är Ja, jag har mens, hurså? av den magnifika Clara Henry samt den fristående fortsättningen på Anna och den franska kyssen - Lola och pojken i huset bredvid.

 

Jag är jätte peppad på båda av böckerna, för alltså det är en bok av Clara, och hennes röst kan jag tänka mig är väldigt underhållande. Sen så är jag även super pepp på Lola, då jag älskade Anna och den franska kyssen. Och jag slog upp en random sida i LOLA och då såg jag självklart St. Clairs namn, dog lite då, haha! Visste att han skulle vara med i boken, men alltså ååååh! OCH kolla hur fint de här 2 böckerna matchar varandra *-* Hoppas verkligen att Isla and the happily ever after (vet inte vad den kommer att heta på svenska än - någon som vet?) kommer passa lika bra med de två andra.

Äger NI någon av de här fina böckerna? Har ni läst någon av dem?

 

 

Röd drottning

Författare: Victoria Aveyard

Förlag: Modernista (Tack så hjärtligt för recensionsexemplaret, ni är underbara! ♥)

Utgivningsår: 2015

Serie: Röd drottning #1 (av minst 3)

Sidantal: 379

Språk: Svenska

Originaltitel: Red Queen

Nyckelord: fantasy, dystopi, ödet, blod, kärlek, vänskap, förräderi, att inte kunna lita på någon, kärlekstriangel typ

Övrigt: Utläst 16 september 2015

 

 

Boken handlar om 17:åriga Mare Barrow som bor i en värld som vi inte kan föreställa oss. Samhället är inte uppdelat efter hudfärg, kön eller klass, utan av blod. Det finns dem silverblodiga - silvrar - som alla har en speciell förmåga och är allmänt stela. I deras värld ska allting vara perfekt, inga misstag får begås i deras förutbestämda spel. Silvrarna reagerar över oss, de vanliga - röda - som får göra allt slitgöra. De är vakter, tjänare, soldater och dem som tillverkar vapen i det hemska stället gråhamn, där det inte går att se himmeln. Mare är röd och bor i en liten by vid namn Pålträsk, där hon är uppvuxen med sin bästa vän Kilorn vid sin sida, som hon räddade från svält när de var små. I sin (döds)väntan på att skickas ut i kriget så ser Mare inget tecken på att denna uppbyggda värld en dag ska rubbas.

Men när ödet gör att hon börjar arbeta som tjänare på kungafamiljens semesterparadis Solpalatset upptäcker hon en sak som får alla silvrar att svaja och tappa balansen. Mare har en utomstående förmåga att kontrollera elektricitet, att alstra elektricitet, trots att hon är röd. Hon gör ett hot mot hela det uppbyggda riket som Kung Tiberias VI reagerar över och kungahovet försöker fundera på vad de ska göra med henne. Under den tiden får hon leva under täckmantel som en återfunnen prinsessa som ska gifta sig med prins Maven, stå ut med kronprinsen Cal och hans prinsessa Evangeline samt den något onda drottningen Elara. Samtidigt upptäcker Mare något som kan komma att krossa hela silverriket inifrån och ge en öppning för en ny och bättre framtid, samtidigt som hennes hjärta vill något annat helt annat.

Omdöme och tankar:

Den här boken var mitt första fysiska recensionsexemplar - ever - så ännu en gång ett stort tack till modernista! Håller med alla bokbloggare om att ni verkligen är underbara!

 

Alltså, den här boken passade mig perfekt! Den kickade verkligen igång mitt lässug (stort tack för det!) och var bara alldeles underbar att läsa. Det roligaste är att jag egentligen aldrig skulle ha läst den här boken tror jag, om det inte var för att jag och mina bokcirkelbuddies kommit överens om det! Det är inte riktigt den typ av bok som jag brukar läsa, det känns som att den här är lite mer åt fantasy-hållet, än dystopi? Fast ändå mest dystopi. Men gud vad glad jag är att jag läst den! ♥ Den är så himla fin också, liksom kolla på den. Men nu ska jag sluta babbla om allt och inget.

 

Vad gillar jag med boken då? Framförallt så älskar jag uppbyggnaden av världen, för JAG har aldrig läst om något liknande tidigare. Men vad jag uppfattat så ska den vara lik boken Röd uppror, men det kan jag inte säga något om, då jag inte läst den. Men alltså, boken är inte så himla originell ändå, det finns alltid en viss likhet med alla andra dystopi böcker, ni vet hunger games, divergent och så vidare. Att det är något speciellt med huvudpersonen, typ. Att huvudpersonen är otrolig på något sätt.

 

 

Men alltså trots detta så är den så himla rolig att läsa. Det händer alltid något, man blir verkligen aldrig uttråkad och vill bara läsa mer och mer, man blir helt enkelt beroende av den. Spänningen kan man inte ta miste på! Sen karaktärerna!!! Mare gillar jag verkligen, har inget emot henne alls. Hon är kanske lite förvirrad ibland, men det skulle jag också varit. Kilorn älskade jag verkligen i början, han fångade mig på de allra första sidorna, men mot slutet så hade den gnistan slocknat. Han var ju alltid så himla irriterad på Mare - det gillades inte. Och alltså LUCAS - OMGGGOMGOMG, han var såSÅSÅ gullig. Okej, nu blev jag lite tårögd. Spoiler: VARFÖR!??!? var han tvungen att dö? Det tar ju kol på mig. För han hade gärna fått blivit ihop med Mare för mig.(eller mig) Och hur kunde han vara släkt med Evangeline och Ptolemus, han var ju så himla snäll!

 

Prinsarna Cal och Maven då? Jag gillade dem också! Alltså, jag fastnade inte riktigt för någon av dem, för gillade typ Lucas och Kilorn mest, haha. Maven och Mare kändes inte riktigt som ett kärlekspar, utan mer som att han skulle varit en extra bror för henne. Men han var riktigt snäll, och stod upp för henne, åtminstone för en stund. Resten behöver vi inte diskutera, ni som läst vet. Cal gillade jag även, även om han inte kändes så där RIKTIGT perfekt. Men jag älskade att han räddade henne hela tiden, så gulligt. Och han var ju faktiskt snäll. Och blev alltid extra glad när det var stunder med dem, det räckte att han gav henne en blick och jag hoppade typ upp och ner. Så jag var i alla fall typ team Cal. Ska bli så intressant att se vad som händer emellan dem! (En sak - jag visste nästan inte vem som Mare verkligen gillade, det var lite diffust. Och liiite för lite romantik, kunde fått varit mer för min del.)

 

Och en sista sak, jag vet seriöst inte hur många gånger som jag grät. (ja, mer än några ynka tårar, haha) Det var nog nästan i klass med TFiOS. Nu tänker nog ni flesta, what? Men alltså, ÄVEN fast Mare inte var ledsen alls när hon tänkte på något så var jag det. Kan vara så att jag är alldeles för överkänslig, men om en bok får mig att gråta så brukar den vara bra, i alla fall. Så jag tyckte att den var extremt sorglig emellanåt. Det var verkligen många känslor på en gång! Exempel: När Shade dog, när Cal berättade att han skulle ut i kriget och hon tänkte massa saker om han: som att han räddade henne, var en vanlig tonåring inombords och att han tänkte lite samma som henne. (det blev så .. personligt. Att han verkligen var snäll och brydde sig om andra) Och när Cal var sorgsen. Även när LUCAS sköts till döds så svämmade det över, åhhh. Slut.

 

 

Men för att sammanfatta så skulle jag ge den här boken 4 / 4,5 av 5 hearts. Den var verkligen superbra, men det fattades något för att det skulle bli den ultimata fullpotten. Men jag ångrar inte en sekund att jag läste den här boken! Rekommenderar den stort! Tempot, världen, karaktärerna och spänningen finns där. Det är en negativ sak, att nästa bok i serien kommer ut på ENGELSKA i februari nästa år. PÅ ENGELSKA. (och jag läser på svenska...) Jag vill ju ha fortsättningen typ nu!

 

Har ni läst denna bloody book? Vad tyckte NI?

 

bild gjord av Frida