Lögner och svek

Författare: Jocelyn Shipley

Förlag: Stabenfeldt (bokklubben girl:it)

Utgivningsår: 2015

Serie: Oväntade följder #2

Sidantal: 152

Språk: Svenska

Originaltitel: Way Beyond River Boy

Nyckelord: fotografering, tävling, vänskap, svek, lögner, pjäs, spökvandring, kärlek

Övrigt: Utläst runt 30 maj 2015

 

 

Handling från goodreads / bokens baksida:

Boken handlar om Sydney som fortsätter drömma om att bli en berömd fotograf. När hon får chansen att vara med i en fototävling nappar hon direkt. Det enda problemet är att hennes föräldrar har tagit hand om hennes nya kamera efter att hon hade ljugit för dem. Utan kameran har hon inte en chans att vinna tävlingen, särskilt inte när hon tävlar mot den självsäkre Tate.

Tate är väldigt uppmuntrande, men vad vill han egentligen? Varför betalar han Sydney så mycket för att hon ska spela med i hans mammas spökpjäs? En spökpjäs i ett slott där det spökar, vilket är en av Sydneys farhågor. Sydneys pojkvän Heath gillar inte att hon tillbringar så mycket tid med Tate. Hur ska hon få honom att förstå att det bara är för pjäsens skull?

Till råga på allt kontaktar flodkillen henne - han som tidigare har ställt till så mycket problem för henne tidigare. Han behöver hennes hjälp ... hur ska det gå?

 

Omdöme och tankar:
Det här är en fristående fortsättning på boken Oväntade följder, som jag har läst och recenserat. Oväntade följder var helt okej, liksom denna bok. Snittet ligger nog på 3, det är en medelmåtta som man inte minns särskilt länge. Men den är helt okej att läsa i stunden. Men inget sådär jätte speciellt. Det är både två böcker inom genren Contemporary, med lite spänning. Det händer något speciellt i de båda böckerna.

Nu var det ett tag sen jag läste den här boken, men karaktärerna var också helt okej. Kanske inte mer en så. Sydney gillar jag, för hon delar som intresse som mig - att fotografera. Det är väll det som gör att böckerna blir något mer, lite bättre. För den biten är rolig att läsa om. Tate , han var inte som jag trodde. Han var schysst i början, och jag trodde att det var lite vett i honom, (även fast jag antog att det inte var meningen att han skulle vara så vettig) men han visade sig vara något helt annat. Ett äckel. Typ.

Jag vet inte vad jag ska säga mer, men det där med spökpjäsen var också roligt att läsa om. Där det sas att det spökade på riktigt. För alltså, jag har respekt för andar. Det verkar så sjukt kusligt, även om jag aldrig stött på något övernaturligt själv... så är det inget jag vill heller. Det känns lite otroligt att det ska finnas, men om någon säger att det spökar i tex dens hus, då vill jag springa därifrån direkt, haha.

Någon som verkar tycka att boken är intressant? Tror ni på andar eller spöken? Har ni varit med om något övernaturligt? Berätta gärna! För spännande är det ändå ...